Det är känt faktum att det finns en ökning av NPF-diagnoser, psykisk ohälsa och problematisk frånvaro bland skolbarn, och att det kan finnas utmaningar i det pedagogiska systemet som påverkar barnens hälsa, självkänsla och kunskapsnivåer.
Att det finns ett behov av att förändra den nuvarande pedagogiska strukturen för att inkludera fler barn är de flesta överens om. Men att förändra djupgående strukturer tar tid, och den pedagogiska strukturförändring vi vill se saknar dessutom tillräcklig evidens.
Vår ambition är att utveckla en exempelskola i samarbete med forskningsinstitut och påvisa vilka miljöer, metoder, strukturer, arbets- och förhållningssätt som faktiskt skulle gynna och fungera för ALLA elever.
Hur skulle en välfungerande och inkluderande grundskola i praktiken kunna se ut om vi utgick från de senaste vetenskapliga upptäckterna och kunskaperna om organisation, ledarskap, pedagogik, barn och lärande, och om människans hjärna?
Vilken pedagogisk struktur skulle främja psykisk hälsa, motivation och kunskapsutveckling?
Att påvisa en evidensbaserad, resurseffektiv och inkluderande skolorganisation där lärande är tillgänglig för alla skolbarn skulle kunna vägleda oss, och underlätta för att forma framtidens skola.
Projekt ad astra är en ideell organisation med ändamål att bedriva ett forsknings- och vetenskapsbaserat utvecklingsprojekt i skolorganisation, neuropedagogik och evidensbaserat lärande. Styrelse och Stadgar.
Syftet med projektet är att utveckla metoder och förutsättningar för inkludering, välmående, lärande och utveckling för barn och ungdomar, och för att motverka psykisk ohälsa och exkludering i lär- och skolmiljöer. Syftet är även att skapa goda förutsättningar för kunskapande, motivation och framtidstro.
Syftet med projekt ad astra är också att sprida kunskap om neuropedagogik och annan vetenskaplig forskning knuten till barn, lärande och utveckling.
Projektets långsiktiga målsättning är att utveckla och starta en grundskola, Österlenskolan, utifrån en holistisk och neuropedagogisk ansats och evidensbaserat lärande, med särskild målsättning att förbättra neurodivergenta barns skolsituation, möjligheter och rättigheter.
För att följa våra resonemang, få inspiration och fördjupning föreslår vi denna litteratur.
För forskare och forskningsinstitut
På senare tid har flera vetenskapliga discipliner börjat hänvisa till forskning inom neuropsykologi och neurobiologi. Även pedagoger har börjat intressera sig för potentialen att använda denna kunskap för att förbättra utbildningssystem och främja lärande och utveckling hos elever. Begrepp som "neuropedagogik", "neuroeducation", "neurodidaktik" och "hjärnvänlig utbildning" börjar dyka upp i vetenskapliga publikationer. Även om neuropedagogik är ett växande forskningsområde och det finns intressanta rön, är det fortfarande ett relativt nytt område. Mer forskning behövs för att fastställa effektiviteten av olika pedagogiska interventioner baserade på neurovetenskapliga principer.
Dr. Malgorzata Chojak vid Maria Curie-Sklodowska Universitetet har publicerat artiklar om hur man kan organisera den nya terminologin och vilken vetenskaplig ansats, definition av forskningsobjekt och metodologiska ramverk man kan använda för neuropedagogisk forskning. Chojaks koncep skulle kunna utgöra grunden för att utforma forskningsmetoder och procedurer som möjliggör forskning i neuropedagogik.
Läs gärna hennes publikationer:
Neuropedagogik som en vetenskaplig underdisciplin – möjligheter och begränsningar (2020)
Se även Amy Shelton, Professor i utbildningsvetenskap och forskningschef på Center for Talented Youth, Johns Hopkins University:
Lecture on Neuro-Education, Educational Neuroscience, and the Research-Practice Gap (2018)
Få information och nyheter om projektet: